Blev något strul på sidan där jag brukar skriva, så jag får väl lägga upp om matchen här istället: 

Chicago hade chansen att avgöra Stanley Cup-slutspelet på bortaplan under natten, men en bit in i tredje perioden såg det tungt ut för grabbarna från Illinois. Dock var man inte redo att ge upp, och inom loppet av sjutton sekunder hade man vänt 2-1 till 3-2, och Stanley Cup-mästarna 2013 stavas Chicago Blackhawks. Slutspelets MVP tilldelades även Patrick Kane i Chicago. 

Dramatik avslutade match fem mellan Boston och Chicago, och när serien återvände till TD Garden i Massachusetts var det Chicago som hade chansen att ta hem den åtrovärda Stanley Cup-bucklan. De hetaste snackisarna inför matchen var ifall de å så viktiga spelarna Patrice Bergeron och Jonathan Toews skulle spela för Boston respektive Chicago, och så visade sig vara fallet. 

Efter att hemmalaget haft stort tryck i gästande Chicagos zon i större delen av perioden kunde man till slut överlista Corey Crawford mellan stolparna. Då 7.19 hade passerat skickade Tyler Seguin över pucken till Chris Kelly, some enkelt kunde peta den förbi burväktaren i Chicago. 
Gästerna fortsatte att se tröga och allmänt förvirrade ut ju längre perioden fortsatte, och det var med nöd och näppe man kom undan med endast 1-0 när matchen gick in i sin första periodpaus. 

Jonathan Toews visade precis hur viktig han är som kapten och forward för Chicago i den andra perioden. I ett två-mot-ett-läge i boxplay hade han med sig Patrick Kane på sin vänstra sida, men valde istället att lägga pucken mot Tuukka Rask i målet, vilket visade sig vara rätt val. Pucken gick snyggt in lågt vid den bortre stolpen, och matchen var kvitterad. 
Slutskedet av den andra perioden stavades Hawaii- och flipperhockey, då pucken inte riktigt verkade vilja hitta fram till rätt adress över huvud taget, och spelvändningarna var oräkneliga. De sista minuterna präglades av spelvändningar och chanser åt bägge håll, vilket gjorde att matchen var totalt oberäknelig när den tredje perioden drog igång. 

Förväntan var att lagen skulle vara rätt defensiva i den tredje perioden, men där fick man helt fel. Båda två låg på så pass mycket de kunde och försökte få motståndarna att göra misstag som därmed skulle kunna leda till målchanser, och målchanser fanns det. Burväktarna fick visa sig från sin allra bästa sida redan några minuter in i perioden, och uttrycket "stå på huvudet" stämde mycket bra. 
Efter mycket spel fram och tillbaka var det till slut en tabbe som föll avgörande när nästa mål kom. Corey Crawford trasslade till det för sig själv när han skulle försöka rensa bort pucken, och när pucken hittade fram till Milan Lucic mitt i slottet var det inte mycket som kunde stoppa kanadensaren, och det var 2-1 till Bruins. 


Chicago fick en chans att åter kvittera matchen i power play med cirka fem minuter kvar av matchen, men hemmalaget försvarade sig bra mot gästernas tappra försök, och Chicago kunde inte överlista Rask i det power playet. 
Istället kom Chicagos kvittering precis när Corey Crawford lämnat sin kasse för en till utespelare, och Brian Bickell fick äran att kvittera på pass från sin lagkapten, Toews. Med en minut kvar av matchen tog Chicago även ledningen, då laget pressade på och Dave Bolland sköt in pucken efter en retur från Rask. 

Tuukka Rask lämnade även han sin kasse med cirka 40 sekunder kvar av matchen, och Bruins forcerade framåt för att få till en kvittering åt andra hållet. Men ett starkt Chicagoförsvar stod ivägen, och Blackhawks kapten Jonathan Toews fick äran att lyfta bucklan efter sex tuffa matcher under måndagskvällen. 

Utöver Stanley Cup-titeln fick Chicagos forward Patrick Kane ta emot Conn Smythe Trophy för slutspelets MVP. 

Idag (läs 12:e januari) var jag och fotade Modo - Linköping, och det blev inte riktigt som vanligt. Jag fick nämligen låna en av de "riktiga" fotografernas objektiv, ett RIKTIGT sportobjektiv alltså, och prova att fota med det. Och heeeerregud vilken skillnad det blev, när jag väl fick grepp om hur jag skulle hantera det ville jag aldrig lägga ifrån mig det. Det visar ju på hur viktigt det kan vara med bra utrustning, även om man är en bra fotograf kan utrustningen spela stor roll. 
Här är några av bilderna: 

 

Nytt år nu, så kanske är det dags att börja blogga igen? Det kan ju vara ganska spännande att titta tillbaka på senae, så vem vet... Kanske det blir någonting av det detta år. Aja, vi ser väl hur det går. Ciao. 

You're (You are) = Du/Ni är
Your = Din/Er (Your cat is cute = Din/Er katt är söt)
They're (They are) = De är
Their = Deras/Dess
There = Där 
We're (We are) = Vi är
Were = Var (You were upset = Du var ledsen/upprörd)
Where = Var/t/ (Where is it?/Where are you going? = Var är den?/Vart ska du?)

Och så stavas det inte wierd, det stavas weird. E före i. 

Lite svensk grammatik också. Vart och vars används alldeles för jävla slarvigt i den här jävla generationen. 
Vart är BARA "Vart gick han, vart ska han." Någon som ska någonstans. Inte "Vart är den." NEJ. 
Och vars...... Jag orkar inte ens. "Min mormor, vars syster är kassörska." Så använder man vars. Inte som ni gör på ert bonniga sätt, när ni ersätter vart/var med det. Fatta någon jävla gång. Även ni som skriver "ochså". Vad tänker ni med? 
Idag är jag inte alls på humör. Svenska språket går under och jag står makt- och mållös och tittar på. Åt helvete med hela skiten... Och nej, jag är inte petig. Ungdomar nu för tiden kan varken stava, prata eller bygga upp meningar på ett sätt som är grammatiskt korrekt, och pekar man ut någons misstag så får man en ond blick. Ja men förlåt då. Lycka till i livet, du blir nog kirurg eller överläkare eller någonting. Sorry, my bad. 

MVH less brud som inte fattar vad som är så jävla svårt. 

Dessa är de bilder som jag blev mest nöjd med i fredags :) 

 

Blev tyyyyp en bild av Matt Duchene jag blev nöjd med i kväll, så jag slänger upp den. Fick egentligen inte fota, så istället för 300+ bilder fick jag bara 40... Så sjukt trist, helt ärligt. 

Har skrivit om matchen här. In och läs!

Har börjat blogga/skriva på Webbsporten.se. Skrev mitt första blogginlägg idag. Läs vetja! Klicka hääär.

Ja var ska man börja egentligen? Helt ärligt så tappade jag hoppet lite när Frölunda gjorde mål efter dryga minuten. Då kändes det som att allting skulle rasa samman och vi skulle torska med fyra eller fem mål. När sedan kvitteringen kom cirka sex minuter senare så vändes det helt upp och ner. Och när 2 och 3-1 kom inom några minuter så blev det väldigt glatt i vardagsrummet här hemma. Då Per-Åge Skröder satte 4-1 så trodde jag verkligen att that was it, nu skulle vi vinna. 


Självklart får man aldrig tänka så, för då blir det helt tvärtemot, som det också blev. Det började med 2-4 som sattes av Anton Axelsson i Frölunda, vilket i och för sig följdes upp med 2-5 av Marcel Müller, 3-5 av Dick Axelsson och 3-6 av Morten Madsen. När det sjätte målet satt trodde jag absolut att det inte var möjligt att tappa de tre poäng vi då hade säkert i våra händer, men som Modo-supporter får man äta upp sådant som vanligt. Joel Lundqvist och Fredrik Eriksson gjorde mål för Frölunda inom loppet av tjugotre sekunder, vilket kändes som en kalldusch för att vara helt ärlig. Som grädde på moset kom även 6-6 med två minuter och trettioåtta sekunder kvar av sista perioden. När det hände ville jag, och troligtvis alla andra Modoiter, sjunka genom jorden eller ta kollektivt självmord, för så där får det ju INTE gå till. Herregud, hur tappar man en ledning på tre mål på cirka femton minuter? Det är helt sjukt. 
Efter 6-6 så kan jag ärligt säga att jag inte brydde mig om hur många poäng vi skulle ta, vilket gjorde att jag inte lade märke till vem som avgjorde för Frölunda. Matchen slutade i alla fall 7-6 efter övertid. 


Jag tvivlar inte en enda sekund på att alla spelarna vet att detta inte var någon höjdare, och därför ska jag lämna den här matchen bakom mig så fort jag har skrivit klart. Det är inte lönt att låta den förstöra morgondagen eller de som följer. Bryt ihop och kom igen, som man ofta säger. 

Fixat en ny, enkel header. Ahnelöv och Byström. Snyggt. 

Seriöst, vill inte ha den där fula jävla profilbilden som jag har nu. Har ändrat och tagit bort bilden sjuhundratolv gånger nu och DEN FÖRSVINNER INTE. 

Dö. 

Uppdatering: Ha ha nu funkar det.....

Blev som sagt inte så nöjd med särskilt många bilder, men här kommer några på Molly. (som är väldigt snygg!!!)

Fråga inte ens angående rubriken. Jag vet inte varför min hjärna producerade fram det citatet och jag vet inte varför jag skrev ut det som rubrik...

Jag är en hemskt dålig bloggare, om jag får säga det själv. Men det är för att dagarna inte innehåller mycket mer än tvättning, städning, träning och serietittande för min del just nu. Förutom på helgen då jag oftast jobbar. Så man kan inte direkt säga att jag har mycket att skriva om...

Jag måste ta tag i allt som har med kursen (kurserna?) jag ska läsa också. Jag vet inte om jag kommer orka två olika engelskakurser eller ifall jag bara ska läsa den från Gävle. Det lutar mot det senare alternativet, då jag säkert kommer att förvirra de båda ifall jag ska läsa två olika ifrån samma ämne. (Konstigt uttryckt, but you get the drift.)

Har dessutom insett att kurslitteratur är sjukt dyr. 400:- kostar en av böckerna jag behöver till "engelsk språkstruktur"... Känner typ skjuuuut miiiig, men det finns några begagnade för ca 300:- på Blocket, så jag får kika där. 

Jag spontananmälde mig ju till Idrottsvetenskapligt program hos Mittuniversitetet i Östersund också... Jag vet inte riktigt varför, för jag tror inte att jag skulle vilja flytta till Östersund. Dock låter programmet som någonting som jag skulle tycka om, så why not. 

Stör mig lite på Antagning.se förresten. Bara för att jag är antagen till kurser så betyder väl inte det att jag kommer att läsa dem? Det står att jag inte kan anmäla mig till fler kurser/program för att jag är antagen till för många poäng, men jag kommer absolut inte att läsa 45 poäng i höst, det måste de väl ändå inse? 

Shit, detta är ett av de längre inläggen jag har skrivit på min blogg. Ska vi dra ett hallelujah på det och hoppas att det blir fler? Eller suckar vi och hoppas på kortare istället? Vad vet jag, jag vet inte ens vilka som läser... 

En sak till innan jag slutar, TACK GODE GUD för att det finns "ångra" när man högerklickar. All text jag hade skrivit försvann precis, men jag fick tillbaka den tack vare att man kan ångra. Så tack Compaq, det uppskattas.

God natt. Eller god morgon, god eftermiddag, god kväll - beroende på när du läser.